Ariman har med skiftande ägare ändrat karaktär under åren. Nuvarande regi är med Nicke och Anna samt Richard från sommaren 1999. "När vi tog över stället kändes det inte bara som ett sätt att skaffa sig ett jobb, vilket det i praktiken är, utan också som en slags kulturförvaltning. Jag var lite orolig, ville ju inte bli känd som mannen som förstörde Ariman..." säger Richard.
Innan dess höll Lundaprofilen Pelle Månsson med några olika delägare fanan högt i åtta år. Det var Pelle som tog steget från café till café och bar med fullständiga rättigheter 1997.
Dessförinnan drevs Ariman av kulturföreningen Lilla Verkstan. Det var vid denna tid som de stora festerna tog vid. René och Lisbet heter kvinnorna som en gång i tiden startade Ariman som då var mindre och prydligare, utan att vara prudentligt. Möblemanget har alltid varit second hand. Och stilen? Berlin/Istanbul/New York mash-up, utan årtal typ.
Mycket är sig ändå likt. Ariman är och har alltid varit ganska personligt, åtminstone om man jämför med Starbucks-kopiorna som poppar upp både här och var nuförtiden.
Förutom dagstidningar erbjuder Ariman även Arbetaren och drivor av gratistidningar att läsa. Det spelas schack och backgammon. Ingen tidsstudieman kör iväg någon innan kaffet har kallnat - man sitter så länge man vill. Många sitter halva dan.
August Strindberg bodde under tre perioder på Hotell Central/Warszawa som låg i huset, dessutom lär det ha inhyst en bordell en gång i tiden – hur nu det går ihop med att det ägdes av kyrkan och drevs av KFUM, som också hade café (!) i lokalerna. Kanske var det därför Lisbet och René ville ha det lite porrigt rött, berlindekadens, Otto Dix, Cabaret Voltaire, typ centraleuropa liksom.
Ormus är den goda makten, Ariman den onda (en perser frågade vid något tillfälle varför vi döpt stället till Djävulen). Dessa kämpande motsatser är lika starka, typ yin och yang, ingen kan segra. Vid historiens slut kommer emellertid Ahura Mazda, den högsta guden, att träda in och förinta ondskan. Det verkar dröja... Fast René och Lisbeth som döpte Ariman har enligt trovärdiga källor främst tänkt på Carl Jonas Love Almqvists 'Ormus och Ariman'.
